Tack Madde och Emy, det var gulligt gjort.:)

Jag har fått två award av två underbara personer:
http://wimsis.blogspot.com/
 http://vartlivioslo.blogg.se/




Awarden går ut på att du ska dela med dig av tre saker som du gillar till dina läsare och sedan skicka awarden vidare till fem bloggare du gillar.

1. Jag gillar att mysa med min dotter (när jag väl lyckas.).

2. Jag gillar att fotografera.

3. Jag gillar att resa  (Tyvärr blir det alltför sällan).

Nu kommer det svåra för jag ska skicka awarden vidare till fem bloggare jag gillar, men jag följer endast tre stycken ( började nyligen med bloggandet). Men de tre jag följer skickar jag gärna awarden vidare till För de är helt underbara!! <3 ( trots att någon redan fått den...)


Så awarden går till:

http://wimsis.blogspot.com/

 http://vartlivioslo.blogg.se/

http://projektbjorkbacken.blogg.se/

Molnperioden har försvunnit och solperioden lyser starkare för varje dag.

Molnperioden verkar vara över.:) Felicias tandvärk verkar vara borta. Däremot har hon fått tand nummer 2! Det upptäckte jag mitt i allt i Söndags. Det kan ju vara lite knepigt att se när hennes tunga alltid är för.:) Men nu efter att andra tanden kommit mår hon riktigt bra. Hon är glad hela tiden, skrattar och står i.:) Det är helt underbart!:) För hennes sömn är mycket bättre och hon är gladare när det är sovdags. Nåja, lite klagande kan det vara på kvällen men så är det väl. Hon kämpar emot, en kort stund, men inte alls lika mycket. Sedan har hon även sovit bra hela natten. Nån natt har hon vaknat, men det har gått riktigt bra att få henne att somna om, UTAN mat.:) Men hon vill ha mycket närhet nu, För ska jag elda eller gå på toaletten blir hon riktigt sur, men sen så fort jag kommer tiullbaka så ler hon stort och skrattar.:) Även jag mår mycket bättre. Jag har faktiskt tagit vara på hennes vilostunder på dagen och själv sovit en stund. Sedan måste jag ju bara berätta nästa milstolpe i vårat liv!!:) I Lördags efter att vi var på vår sista simning för i år så kom hennes mormor efter oss. Då bestämde jag mig för att mormor får ha lite kvalitetstid med Felicia och ta henne hem till sig medan jag far hem till oss och städar.:) För det började nog bli dags för det. Jag har ju aldrig lämnat bort henne tidigare. Ända gången var en timme medan jag badade bastu. Jag hade riktigt tänkt efter och kom fram till att det var det bästa för Felicia och mig. Eftersom jag har varit så trött och slut. För att jag ska vara den bästa mamma jag kan så behöver jag få vila upp mig. Och jag tror faktisk att både Felicia och mormor var helt redo för det.:) Det var bara mamman som hade lite svårt att släppa henne. Men den dagen var även jag redo. Jag tror att mormor bara väntat och längtat efter den dagen.:) Och det gick helt underbart bra!!:) Inte sura miner. Lite nån gång sen när hon var trött och så men det är hon ju även hemma med. Och jag fick massor städat hemma!! Jag skulle först sova en stund (eftersom jag varit slut) Men det tog TRE TIMMAR innan jag faktiskt somnade och sen sov jag i en halv timme. Men konstigt nog så var det som vila för mig att kunna städa i lugn och ro. Utan skrik! För Felicia blir sur om jag börjar med sånt..:) Så mormor hade Felicia från 12tiden, sedan kom de hit ungefär kl.19.30-20.00. Mormor frågade nog mig om de skulle komma kl.18.00, för hon tänkte väl att jag oroade mig. Men faktiskt inte. Jag var helt lugn. Behövde inte ringa och kolla hela tyiden och jag tänkte inte heller på hur det gick. För någonstans visste jag att det gick bra. Så jag kunde städa utan oro. Och när hon undrade om de skulle komma vid 18.00 så sade jag att om hon ville och kände att det skulle gå så fick hon gärna ha henne längre, bara hon kom tillbaka vid 20.00 ( för då är det sovtid). Och så gjorde de och Felicia sov när de kom. Sen senare på kvällen vaknade hon, så såg hon mig och bara sken upp ( och det gjorde jag med) Så då gick det inte att sova, så hon fick komma upp och oj, vad kul vi hade och vad vi pussades och kramades. Och vad hon skrattade!!:) Detta var riktigt bra för mig, för det vart som en nytändning! Ny energi! Ljuvligt!!! Sedan dess har vi haft det fantastiskt! Och vet ni vad?? Herr pappa har börjat att försöka vara med henne en stund på kvällen när han kommer hem!:) om hon inte gått och lagt sig förstås.. Det är såå otroligt härligt att se pappa och dotter busa tillsammans ( blir alldeles tårögd nu när jag skriver detta) Att han tar sig tid och struntar i det andra han "måste" göra, för jag kan ju faktiskt göra det. Och han säger själv att det känns så bra, för han har det tufft på jobbet och vantrivs, men stannar för våran skull och ekonomin. För när han kommer hem så kan han vara på riktigt dåligt humör, men så kommer Felicia och hälsar på honom och skiner upp som en sol och då blir ju såklart han på bättre humör. För annars går ju det dåliga humöret ut över oss. men inte nu.:) Han säger det själv nu för tiden att det är så härligt när hon vaknar innan han far på jobb för han blir på så bra humör före jobbet och sedan komma hem. Jag håller tummarna på att detta är början på en underbar tid för dotter och pappa, där deras relation kommer att utvecklas till något underbart. Och att pappan börjar känna att han faktiskt klarar av henne så att de får så bra kontakt att även nattning och sånt blir möjligt! För jag älskar dem båda så otroligt mycket, men ibland kan det bli stora slitningar när det krånglar. 
Kram på er alla!!

kvällsrutiner..

När det handlar om kvällrutiner och Felicia så kan de vara väldigt krävande eller så går det helt perfekt. Det är antingen eller. Om det går lugnt och fint så somnar Felicia när hon får sitt sista mål mat, men gör hon inte det så kan ni ge er på att det blir skrik, gråt och tid!! För har hon inte somnat då så blir det kaos. Till och med när hon äter och håller på att somna börjar hon gnugga ögon, röra sig och skrika till så att hon ska vakna.. 

Nu är det ju så att Felicia har varit en "matsomnare". Ända sen hon föddes har hon alltid somnat när hon äter. På BB sa sköterskorna åt mig att jag skulle pilla på hennes fötter och händer så att hon skulle hålla sig vaken och äta ordentligt innan hon somnade, men tror ni att det fungerade?? Nej! Sköterskorna kom till och med och försökte hjälpa till att hålla henne vaken när jag ammade men inte heller det fungerade. Så de kom fram till att hon tydligen är lite "lat" som de kallade det. Det var ju ganska svårt att få maten ifrån sovandet eftersom de sa att jag skulle amma så ofta hon ville. Och på kvällen ammade jag och sista gången somnade hon ( eller egentligen sov hon alltid efter varje mål). Däremot har hon alltid sovit på nätterna. I början vaknade hon bara en gång runt 01-03tiden, sedan sov hon resten av natten igen. Då ville rådgivningen att jag skulle väcka henne var tredje timme under natten oxå (vilket jag ju inte gjorde..:/ men vikten var ju ändå bra och Felicia nöjd) Sedan lite längre fram så började vi ge henne ersättning ibland och när hon drack det eller bröstmjölken ur flaska så somnade hon aldrig. Men om vi inte fick henne att somna så sa karln att jag skulle amma henne för då somnade hon ju och det gjorde jag. Vi såg ju egentligen inget fel i det.. Men sedan vart det bara flaska och då somnade hon ju inte. Men då lyckades jag få henne att sova genom att bära henne. Det spelade ingen roll hur jag höll henne. Om hon låg, satt, om hon "hängde" så somnade hon. Men till sist blir det för tungt att kånka runt på henne. Och då måste vi ju ändå komma på ett nytt sätt. Till sist började hon somna när hon drack ur flaska oxå... Det konstiga med det hela är ju att när jag är ensam på dagarna så somnar hon hur lätt som helst!! Och även utan mjölk!!Inte några problem alls, men kvällarna.. På kvällarna får hon välling nu (ibland lite gröt oxå), somnar hon inte under matningen får jag köra runt henne i barnvagnen i en evighet och sjunga. Ibland blir det lite skrik oxå. Eller kånka runt på henne. Försöker jag något annat blir det skrik. Även kånkandet kan det bli klagande över och ibland t.o.m. barnvagnen. Men där går det över. Lägger jag ner henne i sängen blir det skrik! Och hon ger sig inte. Sedan kanske jag inte försöker tillräckligt länge för karln blir riktigt irriterad om jag låter henne skrika för länge. Han klarar inte av att höra det, vilket leder till att han sen är irriterad när jag är klar. Så kanske jag inte försöker tillräckligt?? Men jag vill ju att hon ska somna någorlunda glad och nöjd. Inte att hon ska somna gråtandes... Hjälp mig!! Kom med råd!! och nej, karln lägger henne inte. Han har "annat" att göra tills hon somnar. Måste bara klargöra att han gör massor hemma, städar och fixar och lagar mat till oss. Så han är jätteduktig och tar bra hand om oss. Och när jag kämpar med henne fixar han annat. Jo, förresten!! Hon har aldrig ätit i sängen, utan hon har alltid fått sista matningen i soffan, i min famn. Och det är där hon somnar. Sedan bär jag henne till sängen och lägger ner henne.Men hon har ju ändå somnat under matningen, så det är väl typ samma sak??

PS: Emy, har du något bra råd? du som gått igenom bebisstadiet??:) DS.

Kramar på er allihopa!!!

Nån som vet hur jag får tillbaka min svarta text?? När jag har texten på svart så blir den ljusgrå, så tidigare sidor har jag haft mörkgrå för den är mörkare än svart.. Mitt i allt en gång var svarta färgen borta..

Akuten och akuten......

Som sagt, ush vad dålig jag är på att skriva nu.. men jag hinner inte, det är alldeles för mycket som händer just nu. Felicia har varit krasslig och inte kunnat sova.. så har bara haft vak och oro..Får se hur mycket jag hinner skriva innan Felicia vaknar. 
Som sagt hade ju Felicia fått sin första tand som kliar och irriterar. 
Sedan var vi ju till rådgivningen där hon fick två vaccinationer, ett i varje ben. 
Hon var såå duktig. Första sticket reagerade hon inte ens på, sen när hon skulle ge andra sticket hajjade Felicia till och undrade vad hon skulle göra. Tyvärr hann Felicia se vad hon gjorde, men det tog kanske en minut efteråt sen skrek hon till i 30sekunder och tittade upp på mig och gav de största leendet och sedan fortsatte hon leka med en plastsak.:) Det var så sött. Sedan tog de vikt och längd. Nu väger hon 7200gram och är 65cm lång!! Hjälp!!Tiden går för fort fram.
Efteråt for vi och handlade potatis och morotsvälling och flera olika havregrynsgrötar. Köpte även broccoli, palsternacka, mera morot, blomkål och lite sånt så att jag kan purèa lite mat åt henne. Hon har ju blivit van med potatis, morot, broccoli och plommunpurè. Nåja, Till helgen fick hon ju feber, 38,6C. Hon hade ont, det irriterade i munnen, ja, det vart helt enkelt lite mycket på en gång. Vi hade hunnit börja med vällingen havregrynsgröten och hallonhavregröten. Men sen en kväll så får hon resten av hallongröten som var i förpackningen och sedan vällingen. hon ville absolut inte somna så jag tar upp henne och då har hon fått utslag och blivit röd i ansiktet och bakom öronen. Jag visar det åt gubben min och han börjar oxå undra vad hon fått det av. Nåja, lite senare ska sambon iväg och jag blir ensam med Felicia. Precis före han far så säger jag att om  det skulle vara något allvarligare och hon skulle få tungt att andas så borde hon väl redan ha fått det. Och han säger att så är det nog. När han har farit börjar jag undersöka henne lite närmare ( ville ju inte göra det när han är med, han kan tycka att jag överreagerar lite) då märker jag att hon har fått utslag runt nacken och längs med halsen oxå. Så jag klär av henne.. Och HELA hon är täckt med utslag och är röd. Hon kliar sig mycket på magen också. Det spred sig hastigt, så jag ringer min mor och hon säger åt mig att ringa akuten. Till sist får jag tag på dem och de ber mig komma in med henne på en gång, fast hennes andning inte är påverkad alls. Men nu är det ju så att jag sitter ute i skogen 30km från stan utan bil eller körkort och sambon är borta. Jag ringer han och förklarar situationen.Han blir irriterad och säger att han snart kommer hem. Han tycker att jag överreagerar. Sedan ringer min mor upp igen och undrar om vi kommit fram till sjukhuset.. 
Nej, jag sitter hemma och väntar på att Daniel ska komma hem... Vid det här skedet har Felicia somnat i min famn, hon började gallskrika så fort jag lade henne i från mig, men hon brukar aldrig somna i famnen längre.. Min mor undrar hur det är med Felicia men hon sover ju. Hur är andningen då?? Ja, hon rosslar ju.. Hur som helst så lyckas min mor och jag jaga upp varandra så pass mycket ( min mamma kan ju inte se henne så det är svårt för henne och bedömma)  Jag försöker väcka stackaren som till sist lyckats somna.. Hon tittar upp på mig och sedan faller huvudet ned och hon somnar om, helt avslappnad.  Det är då jag får panik! För jag försöker väcka henne 10 gånger men hon trillar ju bara ihop.. Ringer Daniel, han är precis hemma. När han kommer in, så brister det för mig och tårarna kommer. För hela tiden fanns det där tänk om.. Jag säger att hon inte vill vakna och skriker till att NU FAR VI TILL SJUKHUSET!!! Då vaknar hon till.. Och ler såå stort.. Mitt i allt är hon hur glad som helst, ögonen stora och nyfikna. bus och bus. Ush, vad jag blir irriterad på Daniel som busar med henne och tar det så lungt... ska vi aldrig fara???? Vi kommer fram till sjukhuset tre timmar senare!!!De tittar på henne, det var ganska mycket men ingen andning påverkad. Sedan hade det ju börjat försvinna vid det här laget.. Vi kommer fram till att det var hallongröten. Inte mera hallon.. Vi kommer hem 23.30 typ. Jag är glad att vi for till sjukhuset för sen kan jag slappna av, skulle vi inte ha farit till sjukhuset så skulle jag ha sprungit och väckt henne hela tiden och kollat andningen. medan Daniel tycker att jag och mamma inte ska prata med varandra i såna situationer, för att vi bara jagar upp varandra. I fortsättningen får han vara doktor (glöm det! Akuten sa ändå att vi skulle komma in. Men sa inte glöm det till han) Detta hände på Söndagen. 
Följande morgon far Daniel på jobb. Felicia och jag blir kvar hemma. Jag ger hon plommonpurè för magen och sedan modermjölksersättning ( för jag tänker inte vara med om det där igen, när jag är ensam). Tror ni inte att hon får utslag och blir röd efter 10 minuter???!!! Det är ju sanslöst! Jag försöker ringa rådgivningen, men inget svar. Sedan ringer jag hälsocentralen och förklarar. De har inte några tider förrän jouren, så de råder mig att ringa akuten. De vill ju såklart att jag ska komma dit. Den här gången är jag betydligt lugnare för hon har inte lika mycket utslag. Men akuten vill att jag ska komma in eftersom det har kommit två dagar i rad. Sedan börjar ringandet... 
Visst är det konstigt att man aldrig får tag på någon när man verkligen behöver det?! 
Nåja, till sist ska "svärmor" komma och köra oss. Vi kommer till akuten tre timmar senare. Det har avtagit lite. De kollar henne. Mitt i allt blossar det upp och kommer tillbaka, på sjukhuset... Tydligen reagerar hon på något.. De kommer fram till att det är nässelutslag. De små prickarna vet de inte vad är...Och vi får fara. Tydligen är tanden, vaccinationerna lite för mycket så att hon börjar reagera på allt.. De tror att hon har något virus som gör det.. skulle vilja veta vad det är hon reagerar på, men säger att så länge det inte är farligt så är jag nöjd. Sedan blir vi i stan hos min bror, tills sambon slutar. Efteråt far vi och lussar till Daniels mommo. För "svärmor" hade stickat en luciakrona åt Felicia med ljus i. Hon var den allra sötaste!! Sedan for vi hem. Nu får alla frukter och bär vänta tills senare.. Felicia har vaknat nu och vill ha sällskap. De här dagarna har hon varit jättemammig, men vem skulle inte bli det när man mår dåligt?? Bytte nyss blöja på henne. Tror ni inte att hon var röd och hade fått som nässelutslag där med?? Hon har aldrig haft några problem med rumpan och musen, men nu mitt i allt har det flammat upp, det står som utåt.. Det ser hemskt ut.. Jag fattar inte... Jag blir riktigt slut...sömnbrist och allt, för igår kväll och i natt har jag sprungit och kollat till henne medan hon sov (01.00-05.00, alltför lite), för tänk om hon får något när jag sover, tänk om... Ush, jag måste verkligen få bort allt tänk om... Men idag känner jag mig lugn. För har hon inte fått problem med andningen hittills så brukar de inte få det sen mitt i allt, har jag fått höra.. :) Nu ska jag sluta skriva och gå till Felicia. detta kan vara lite osammanhängande för jag har inte hunnit läsa igenom det, bara skrivit ur huvudet och sedan lagt ut det! Ha det bäst allihopa! KRAMAR! PS. Tänk vad Felicia växer!! Här har ni foton att jämföra med.  

.

Har ni sett hur stor nappen är på henne?? <3 

1 månad gammal.

<3 Här kunde man ha henne liggande på en arm.. <3

ca 2 månader gammal.

Här är Felicia ca 4 1/2 månad.

Nu händer det mycket!

Hej igen allihopa! Nu har det varit ett tag sen jag skrev sist men det har varit fullt upp och den lilla stund jag haft lugn och ro har jag sovit..Det har hänt mycket. I lördags var vi på babysim för tredje gången.. Jag var lite orolig för hur det skulle gå för henne, när hon har sovit dåligt och varit lite förskyld.. Men det gick bra som vanligt!!:) Hon lärde sig att dyka, och gjorde det två gånger!!! Min lilla prinsessa. Som jag sa har hon ju sovit hemskt dåligt. Ja, man kan ju nästan säga att hon har vakat med mig ( och då har hon alltid sovit bra på nätterna)hon har klagat väldigt mycket och haft stegring.. Til min lilla förvåning upptäckte jag igår, på hennes 5 månadersdag, att hon har fått sin allra första tand!!! Helt otroligt vad??:)  Den är ju inte helt framme men den syns och känns som en såg.:) Så det förkl!arar varför  hon har haft det lite tokigt. Men jag är trött.. trött, trött och trött.. Funderar om jag ska fara med felicia till mommo och sova en natt i helgen.. Jag behöver verkligen få sömn. Speciellt för Felicias skull. För jag är ju roligare utvilad.. Men nu somnar jag överallt. så fort vi åker bil någonstans så somnar jag..  ska försöka skriva lite oftare. nu ska vi till rådgivningen och få vaccinationer...:) Ha det bra!!