Akuten och akuten......

Som sagt, ush vad dålig jag är på att skriva nu.. men jag hinner inte, det är alldeles för mycket som händer just nu. Felicia har varit krasslig och inte kunnat sova.. så har bara haft vak och oro..Får se hur mycket jag hinner skriva innan Felicia vaknar. 
Som sagt hade ju Felicia fått sin första tand som kliar och irriterar. 
Sedan var vi ju till rådgivningen där hon fick två vaccinationer, ett i varje ben. 
Hon var såå duktig. Första sticket reagerade hon inte ens på, sen när hon skulle ge andra sticket hajjade Felicia till och undrade vad hon skulle göra. Tyvärr hann Felicia se vad hon gjorde, men det tog kanske en minut efteråt sen skrek hon till i 30sekunder och tittade upp på mig och gav de största leendet och sedan fortsatte hon leka med en plastsak.:) Det var så sött. Sedan tog de vikt och längd. Nu väger hon 7200gram och är 65cm lång!! Hjälp!!Tiden går för fort fram.
Efteråt for vi och handlade potatis och morotsvälling och flera olika havregrynsgrötar. Köpte även broccoli, palsternacka, mera morot, blomkål och lite sånt så att jag kan purèa lite mat åt henne. Hon har ju blivit van med potatis, morot, broccoli och plommunpurè. Nåja, Till helgen fick hon ju feber, 38,6C. Hon hade ont, det irriterade i munnen, ja, det vart helt enkelt lite mycket på en gång. Vi hade hunnit börja med vällingen havregrynsgröten och hallonhavregröten. Men sen en kväll så får hon resten av hallongröten som var i förpackningen och sedan vällingen. hon ville absolut inte somna så jag tar upp henne och då har hon fått utslag och blivit röd i ansiktet och bakom öronen. Jag visar det åt gubben min och han börjar oxå undra vad hon fått det av. Nåja, lite senare ska sambon iväg och jag blir ensam med Felicia. Precis före han far så säger jag att om  det skulle vara något allvarligare och hon skulle få tungt att andas så borde hon väl redan ha fått det. Och han säger att så är det nog. När han har farit börjar jag undersöka henne lite närmare ( ville ju inte göra det när han är med, han kan tycka att jag överreagerar lite) då märker jag att hon har fått utslag runt nacken och längs med halsen oxå. Så jag klär av henne.. Och HELA hon är täckt med utslag och är röd. Hon kliar sig mycket på magen också. Det spred sig hastigt, så jag ringer min mor och hon säger åt mig att ringa akuten. Till sist får jag tag på dem och de ber mig komma in med henne på en gång, fast hennes andning inte är påverkad alls. Men nu är det ju så att jag sitter ute i skogen 30km från stan utan bil eller körkort och sambon är borta. Jag ringer han och förklarar situationen.Han blir irriterad och säger att han snart kommer hem. Han tycker att jag överreagerar. Sedan ringer min mor upp igen och undrar om vi kommit fram till sjukhuset.. 
Nej, jag sitter hemma och väntar på att Daniel ska komma hem... Vid det här skedet har Felicia somnat i min famn, hon började gallskrika så fort jag lade henne i från mig, men hon brukar aldrig somna i famnen längre.. Min mor undrar hur det är med Felicia men hon sover ju. Hur är andningen då?? Ja, hon rosslar ju.. Hur som helst så lyckas min mor och jag jaga upp varandra så pass mycket ( min mamma kan ju inte se henne så det är svårt för henne och bedömma)  Jag försöker väcka stackaren som till sist lyckats somna.. Hon tittar upp på mig och sedan faller huvudet ned och hon somnar om, helt avslappnad.  Det är då jag får panik! För jag försöker väcka henne 10 gånger men hon trillar ju bara ihop.. Ringer Daniel, han är precis hemma. När han kommer in, så brister det för mig och tårarna kommer. För hela tiden fanns det där tänk om.. Jag säger att hon inte vill vakna och skriker till att NU FAR VI TILL SJUKHUSET!!! Då vaknar hon till.. Och ler såå stort.. Mitt i allt är hon hur glad som helst, ögonen stora och nyfikna. bus och bus. Ush, vad jag blir irriterad på Daniel som busar med henne och tar det så lungt... ska vi aldrig fara???? Vi kommer fram till sjukhuset tre timmar senare!!!De tittar på henne, det var ganska mycket men ingen andning påverkad. Sedan hade det ju börjat försvinna vid det här laget.. Vi kommer fram till att det var hallongröten. Inte mera hallon.. Vi kommer hem 23.30 typ. Jag är glad att vi for till sjukhuset för sen kan jag slappna av, skulle vi inte ha farit till sjukhuset så skulle jag ha sprungit och väckt henne hela tiden och kollat andningen. medan Daniel tycker att jag och mamma inte ska prata med varandra i såna situationer, för att vi bara jagar upp varandra. I fortsättningen får han vara doktor (glöm det! Akuten sa ändå att vi skulle komma in. Men sa inte glöm det till han) Detta hände på Söndagen. 
Följande morgon far Daniel på jobb. Felicia och jag blir kvar hemma. Jag ger hon plommonpurè för magen och sedan modermjölksersättning ( för jag tänker inte vara med om det där igen, när jag är ensam). Tror ni inte att hon får utslag och blir röd efter 10 minuter???!!! Det är ju sanslöst! Jag försöker ringa rådgivningen, men inget svar. Sedan ringer jag hälsocentralen och förklarar. De har inte några tider förrän jouren, så de råder mig att ringa akuten. De vill ju såklart att jag ska komma dit. Den här gången är jag betydligt lugnare för hon har inte lika mycket utslag. Men akuten vill att jag ska komma in eftersom det har kommit två dagar i rad. Sedan börjar ringandet... 
Visst är det konstigt att man aldrig får tag på någon när man verkligen behöver det?! 
Nåja, till sist ska "svärmor" komma och köra oss. Vi kommer till akuten tre timmar senare. Det har avtagit lite. De kollar henne. Mitt i allt blossar det upp och kommer tillbaka, på sjukhuset... Tydligen reagerar hon på något.. De kommer fram till att det är nässelutslag. De små prickarna vet de inte vad är...Och vi får fara. Tydligen är tanden, vaccinationerna lite för mycket så att hon börjar reagera på allt.. De tror att hon har något virus som gör det.. skulle vilja veta vad det är hon reagerar på, men säger att så länge det inte är farligt så är jag nöjd. Sedan blir vi i stan hos min bror, tills sambon slutar. Efteråt far vi och lussar till Daniels mommo. För "svärmor" hade stickat en luciakrona åt Felicia med ljus i. Hon var den allra sötaste!! Sedan for vi hem. Nu får alla frukter och bär vänta tills senare.. Felicia har vaknat nu och vill ha sällskap. De här dagarna har hon varit jättemammig, men vem skulle inte bli det när man mår dåligt?? Bytte nyss blöja på henne. Tror ni inte att hon var röd och hade fått som nässelutslag där med?? Hon har aldrig haft några problem med rumpan och musen, men nu mitt i allt har det flammat upp, det står som utåt.. Det ser hemskt ut.. Jag fattar inte... Jag blir riktigt slut...sömnbrist och allt, för igår kväll och i natt har jag sprungit och kollat till henne medan hon sov (01.00-05.00, alltför lite), för tänk om hon får något när jag sover, tänk om... Ush, jag måste verkligen få bort allt tänk om... Men idag känner jag mig lugn. För har hon inte fått problem med andningen hittills så brukar de inte få det sen mitt i allt, har jag fått höra.. :) Nu ska jag sluta skriva och gå till Felicia. detta kan vara lite osammanhängande för jag har inte hunnit läsa igenom det, bara skrivit ur huvudet och sedan lagt ut det! Ha det bäst allihopa! KRAMAR! PS. Tänk vad Felicia växer!! Här har ni foton att jämföra med.  

.

Har ni sett hur stor nappen är på henne?? <3 

1 månad gammal.

<3 Här kunde man ha henne liggande på en arm.. <3

ca 2 månader gammal.

Här är Felicia ca 4 1/2 månad.